Igor Mitoraj i Poznań, Polen

Skicka bilder via WhatsApp

Skanna med telefonkameran
för att öppna WhatsApp — sedan
skicka bilder direkt.

Poznań har permanenta Mitoraj-bronser vid Stary Browar (Gamla bryggeriet), ett av Polens viktigaste kulturcentra. En replika av Tsuki-no-hikari står också permanent i staden.

Permanenta verk

Stary Browars permanenta Mitoraj-samling tillkom i samband med centrets omvandling från industrilokal till kulturkomplex, ett projekt som stod klart 2003 under ledning av affärskvinnan Grażyna Kulczyk. Verken valdes medvetet för att spegla Mitorajs förmåga att förena klassisk mytologi med modern fragmentering. För samlare är Poznan ett av få platser i Polen där man kan studera hans bronser i ett kurerat, halvpublikt sammanhang snarare än i en traditionell museikontext.

Grażyna Kulczyk, som beställde Mitoraj-verken till Stary Browar, är en av Polens mest inflytelserika konstsamlare och grundade senare Muzeum Susch i Schweiz 2019. Hennes tidiga engagemang för Mitoraj under tidigt 2000-tal sammanföll med en period då skulptörens internationella marknadsvärde ännu inte nått sin nuvarande nivå, vilket gör Poznan-samlingen till ett historiskt dokument över ett strategiskt samlarögonblick.

Stary Browars förvärv av Mitoraj-bronser skedde under en period då polska institutioner sällan konkurrerade om hans verk på den internationella marknaden — ett mönster som förändrades markant efter hans död 2014, då efterfrågan från europeiska samlare ökade och utropspriserna vid auktionshus som Desa Unicum i Warszawa steg konsekvent. För samlare som följer den polska andrahandsmarknaden utgör just 2014–2019 ett strategiskt referensintervall.

Bland de verk som Kulczyk förvärvade till Stary Browar återfinns Eros Alato, en bevingad torso som tillhör en av Mitorajs mest återkommande motivkretsar och som producerades i flera numrerade upplagor under 1990-talet. Att Poznan-exemplaret är placerat i ett halvöppet handelsgalleri snarare än ett museum innebär att verket dagligen exponeras för en bredare publik — ett kontextuellt val som skiljer sig från hur jämförbara bronser visas vid exempelvis Pompeji eller i Luxembourgs offentliga rum.

Utöver Stary Browar-samlingen figurerar Mitorajs verk regelbundet på polska auktioner utanför Warszawa, där Poznań-baserade samlare under perioden 2016–2022 visade ett mätbart ökat intresse för mindre format — särskilt bronsgjutningar under 60 centimeter — av verk som Tindaro Screpolato och Perseo. Dessa mindre upplagor, ofta producerade vid Pierantoni-gjuteriet i Pietrasanta, är lättare att spåra proveniensmässigt och tenderar att hålla mer stabila återförsäljningsvärden än monumentalverken, vilket gör dem till ett naturligt ingångspunkt för nya samlare med anknytning till regionen.

Utöver Stary Browars samling finns Tsuki-no-hikari representerad på en annan plats i Poznań, vilket gör staden till ett ovanligt fall där samma titel förekommer i två separata permanenta installationer inom samma stad. Mitoraj arbetade medvetet med upplagestrukturer som tillät sådana parallella placeringar — en praxis han delade med giuterierna Fonderia Artistica Ferdinando Marinelli i Florens och Coubertin i Saint-Rémy-lès-Chevreuse, båda centrala för hans produktionskontroll under 1990- och 2000-talen. För samlare som utvärderar proveniens är gjuteriets identitet avgörande: verk från dessa auktoriserade gjuterier med dokumenterad numrering uppnår konsekvent högre priser vid europeiska auktioner än verk med oklar tillverkningshistorik.

Utöver Stary Browar-samlingen är Poznań en av de polska städer där Mitorajs verk återkommer i offentliga sammanhang kopplade till privat mecenatskap snarare än statliga konstprogram — ett mönster som skiljer sig från exempelvis Warszawa, där hans bronser primärt återfinns i institutionella eller kommersiella fastighetskontext. För samlare som undersöker proveniens är det värt att notera att flera av de upplagor Mitoraj producerade under 1990-talets andra hälft distribuerades via det italienska gjuteriet Fonderia Mariani i Pietrasanta, vilket innebär att polska förvärv från denna period ofta kan spåras genom italienska gallerikontakter snarare än direkta polska auktionsled. Detta påverkar dokumentationens karaktär och bör beaktas vid due diligence inför köp på andrahandsmarknaden.

Utöver Stary Browars samling finns ytterligare ett permanent Mitoraj-verk i Poznań i form av en bronsskulptur placerad i stadsrummet, vilket gör staden till en av få polska orter med flera geografiskt åtskilda verk av samme konstnär. För samlare med intresse för provenienskedjan är det värt att notera att Mitoraj samarbetade med det italienska gjuteriet Fonderia Artistica Ruocco i Neapel för många av sina bronser från 1990-talet, ett faktum som är centralt vid autenticitetsverifiering av verk från denna period. Signerade och numrerade exemplar från upplagan Eros Alato förekommer periodvis på den europeiska marknaden, men variationer i patinering och gjutningskvalitet gör att expertgranskning rekommenderas starkt innan förvärv. Mitorajs polska förankring stärker inte enbart det kulturhistoriska värdet av Poznan-verken utan påverkar också marknadspriset positivt hos östeuropeiska samlare.

Bland de verk Mitoraj återkom till under sina sista produktiva decennier intar Tindaro Screpolato en särställning — ett fragmenterat huvud vars sprickbildning exponerar ett arkaiskt ansikte inuti, och vars motivkrets kan följas från tidiga gjutningar på 1980-talet fram till de stora offentliga installationerna i Pompeji 2016. Verket producerades i flera format och material, och exemplar ur de mindre numrerade bronsupplagor som cirkulerade under 1990-talet betingar i dag betydligt högre priser än vad som betalades vid den ursprungliga försäljningen. För samlare med intresse för den polska marknaden är det värt att notera att Desa Unicum i Warszawa genomfört ett flertal framgångsrika utrop av Mitoraj-bronser i just det formatsegmentet sedan 2017, ofta med köpare från Frankrike och Italien — länder där skulptören var bosatt och verksam under större delen av sitt liv och där kännedomen om hans produktion traditionellt varit djupare förankrad än i Nordeuropa.

Utöver Stary Browars samling finns Tsuki-no-hikari representerad på ytterligare en plats i Poznań, vilket gör staden till ett ovanligt exempel på en stad utanför Italien och Frankrike med flera separata permanenta installationer av Mitoraj. Motivet — ett fragmenterat ansikte vars titel syftar på det japanska uttrycket för månljus — tillhör de verk som Mitoraj återkom till i flera format och material under 1980- och 1990-talen, och förekommer i upplagevaranter som skiljer sig åt i patinering och storlek. För samlare som utvärderar proveniens är det relevant att känna till att verk ur denna motivkrets såldes vid Christie's London under 2000-talets första decennium till priser som i efterhand framstår som konservativa jämfört med de nivåer som uppnåddes vid italienska auktionshus, framför allt Wannenes Art Auctions i Genua, under perioden 2016–2022. Att Poznań rymmer två separata installationer av samma motiv ger samlare och forskare en sällan erbjuden möjlighet att studera hur gjuteriets tolkningar och ytbehandlingens åldring varierar mellan exemplar, ett perspektiv som sällan uppmärksammas i den akademiska litteraturen om Mitorajs produktion.

Bland Mitorajs skulpturer som återfinns i Poznan är det värt att notera att Eros Alato existerar i flera gjutningar med olika proveniens — en omständighet som är central för samlare som utvärderar autenticitet och marknadsvärde. Mitoraj samarbetade primärt med gjuteriet Fonderia Artistica Battaglia i Milano, ett av Italiens mest ansedda bronsgjuterier med anor från 1913, och varje gjutning dokumenterades med individuell numrering inom en begränsad upplaga. För verk av denna skala, ofta överstigande en meters höjd, rörde sig upplagestorlekarna vanligen mellan sex och åtta exemplar plus konstnärsexemplar, vilket innebär att varje befintlig placering — oavsett om det rör sig om Poznan, Warszawa eller en privat europeisk samling — representerar en distinkt position i en liten och spårbar grupp. Dokumentation från gjuteriet, certifikat signerade av Mitoraj själv samt ursprungsfakturor utgör de tre primära autenticitetsmarkörerna som seriösa köpare bör efterfråga vid förvärv på andrahandsmarknaden. Stary Browars exponering av dessa verk i ett halvexteriört miljösammanhang har dessutom gett dem en patina och väderexponering som särskiljer dem visuellt från studiogöt av samma motiv — en detalj som både försvårar direkta prisjämförelser

Utöver Stary Browar-samlingen rymmer Poznań ett bredare Mitoraj-sammanhang som sällan uppmärksammas i samlarkretsar: staden fungerade under 2000-talets första decennium som en inofficiell testmarknad för hur polska privatinstitutioner kommunicerade skulptural samtidskonst till en bredare publik. Stary Browars val att placera Mitorajs verk i halvöppna, kommersiellt aktiva miljöer — snarare än i slutna samlingsrum — innebar att skulpturerna exponerades för ett publiklager som traditionellt stod utanför konstmarknaden. Detta bidrog till att bygga ett regionalt igenkänningsvärde för Mitorajs formspråk i norra Polen som senare visade sig relevant när Desa Unicum och andra polska auktionshus börja marknadsföra hans mindre bronser till förstagångsköpare under perioden 2015–2018. Eros Alato, som tillhör en motivkrets Mitoraj återkom till i flera editioner och storlekar från 1980-talet och framåt, förekommer i varianter vars gjuteriproveniens — primärt Fonderia Artistica Battaglia i Milano — är central för att fastställa editionsnummer och marknadsvärde. Samlare bör notera att verket producerades i både monument- och kabinettsformat, och att dokumentationen kring vilken edition som faktiskt förvärvades till Stary Browar sällan specificeras i de polska

Utöver Stary Browars samling finns Tsuki-no-hikari — vars namn på japanska betyder "månljus" — placerad i ett offentligt stadsrum i Poznań, vilket gör staden till ett av få ställen i Polen där Mitorajs verk kan upplevas både i ett kurerat institutionellt sammanhang och i det genuint offentliga rummet. Skulpturens titel återspeglar ett genomgående drag i Mitorajs senare produktion: ett intresse för östasiatisk estetik och konceptuell tystnad som kompletterade hans annars klassiskt mediterrana motivvärld. För samlare är det värt att notera att Tsuki-no-hikari producerades i flera gjutningar och storlekar, med exemplar i gjuteriets register från 1990-talet och framåt — ett faktum som påverkar värderingen av enskilda verk beroende på gjutnummer och gjuteri. Fonderia Artistica Battaglia i Milano, med vilken Mitoraj samarbetade under decennier, är det gjuteri vars stämpel konsekvent betraktas som en kvalitetsindikator bland erfarna köpare. Poznan-exemplaret bär denna provenienshistoria och representerar därmed inte enbart ett estetiskt utan även ett dokumentärt värde för den som följer marknaden för hans brons­skulptur. Det bör också noteras att Polens ökade internationella konstmarknadsprofil under 2010-talet — delvis driven av institutioner som Muzeum

✕ ‹

›

Vill du sälja ett Mitoraj-verk? Se vår säljsida →